– Fruktkropp grenad, koralliknande, 10-15 cm hög.
– Fot kraftig, vitaktig, uppåt övergående i ett busklikt grenverk.
– Grenar vitaktiga, med rosa till rödvioletta, trubbiga toppar.
– Kött kompakt, vitt.
– Smak mild, i grentopparna ibland något besk.
fingersvampar
Druvfingersvamp
Ramaria botrytis s.lat.
NA
Ej tillämplig
Matsvamp
7 bilder
Kännetecken
Ekologi
Förekommer främst i ek- och bokskog i södra delarna av Norden men växer även i mossig barr- och blandskog längre norrut.
Kommentarer
Mycket god matsvamp. Liksom blomkålssvamp är den jättegod att fritera. Med åldern blir smaken besk, varför endast unga exemplar med rödvioletta toppar bör plockas.
Druvfingersvamp används här som ett samlingsnamn för flera närstående och svårskilda arter.
Druvfingersvamp används här som ett samlingsnamn för flera närstående och svårskilda arter.
Förväxlingsrisk
Det som tidigare kallats druvfingersvamp utgörs av ett komplex med flera snarlika arter som är mycket svåra att skilja åt, även för experter. Förekomster i bok- och ekskog bedöms vara goda matsvampar, medan större osäkerhet råder kring arter som växer i barrskog. För matsvampsplockare har uppdelningen troligen liten praktisk betydelse eftersom matvärdet verkar vara likvärdigt inom hela komplexet.
Äldre druvfingersvampar som bleknat i grentopparna kan förväxlas med blek fingersvamp som har spetsiga grentoppar med svagt rödlila ton och en svagt bitter smak. Den är svagt giftig och kan orsaka illamående och tillfälliga mag-tarmbesvär.
Äldre druvfingersvampar som bleknat i grentopparna kan förväxlas med blek fingersvamp som har spetsiga grentoppar med svagt rödlila ton och en svagt bitter smak. Den är svagt giftig och kan orsaka illamående och tillfälliga mag-tarmbesvär.
