Gallkremla

• Hatt smutsgul, ofta med mörkare mitt och fårad hattkant.
• Skivor vitaktiga till blekgula, urnupna till vidväxta.
• Fot gråvit till blekgul.
• Kött vitaktigt, med åldern mer gulaktigt, med fruktig doft och brännande skarp smak.

Den skarpa smaken gör gallkremlan oätlig, kan orsaka tillfälliga magbesvär men är inte farligt giftig.

Växer med bok i bokskog i södra Sverige, även i planterad bokskog norr om bokens naturliga utbredning.